My Story

En blogg av Felicia

Kategori: Allmänt (sida 2 av 4)

Bokrecension: Snow Like Ashes av Sara Raasch

Snow Like Ashes utspelar sig i fantasy-världen Primoria. Primoria är uppdelat i åtta kungariken, fyra årstidsriken som har en årstid året runt, och fyra rytmriken där årstiderna varierar som vanligt. För sexton år sedan invaderade Våren, Vinterriket. De dödade Vinterns drottning, tog dess magi och förslavade dess folk. Bara ett fåtal lyckades fly.

Meira – föräldralös sedan Vårens invasion – är en av de få flyktingarna. Även om hon bara var en bebis när hennes hemland togs ifrån henne har hon kämpat med sina landsmän sedan dess för att ta tillbaka Vinterns magi och återerövra landet. Meira är en krigare, desperat att bevisa sin betydelse och hängivenhet mot sitt land, hon skulle göra i princip vad som helst för att få tillbaka landet och se den rättmätige kungen av vinter – som även är hennes bäste vän – på tronen. Så när en scout säger att han har lokaliserat ett gömställe där en del av Vinterns magi skulle kunna finnas, ger sig Meira ut på jakt efter den. Men efter ett misstag under uppdraget förändras Meiras värld och hon blir ofrivilligt indragen i ett nät av farlig politik och ond magi där inget är som det verkar.


 

Den här boken var bra, men inget speciellt. Den var underhållande med väldigt högt tempo som en ungdomsbok brukar ha. Tyvärr så tyckte jag dock att den var väldigt förutsägbar. Jag kunde se vad som skulle hända långt innan Meira fattade och det slutade med att jag satt och var lite irriterad på att allt var tydligt för mig, men Meira gick fortfarande runt med stora ögon och frågade sig själv vad hon hade blivit inkastad i. Jag har väl helt enkelt läst liknande böcker tidigare.

Magisystemet var intressant men verkade lite tafatt ibland och lämnade några frågor som jag inte fick svar på, men vem vet, det kanske kommer i uppföljaren! För ja, det är en serie, en trilogi.

Jag tyckte om att de utforskade många ställen, även om det ibland gick ruskigt fort från ett ställe till ett annat. Man fick en fin bild av hur Primoria såg ut, hur folket var i olika kungariken och vad de hade för åsikter och fördomar mot varandra. Det var utvecklat och jag gillade att läsa om det. Primorias historia var också kul att läsa om! Jag älskar att läsa om fantasy-världars ursprung och speciellt magins ursprung vilket man verkligen fick i den här boken.

Skrivandet var okej. Det var väldigt subtilt humoristiskt och med väldigt många ord-som-sitter-ihop-med-bindestreck-ord. Jag uppskattar båda två, men den senare användes väldigt mycket enligt min åsikt. Det är inget stort problem, det kanske bara definierade huvudpersonens språk. Annars så var skrivandet normalt. Inget unikt, men klassik ungdomsstil av vad jag läser så det är välbekant. Jag läste boken på engelska och genom hela boken var det nog två ord som jag inte förstod, så antingen har mina engelska kunskaper ökat när jag läser engelska böcker, eller så var det inga så ovanliga ord i boken (jag tror det var en blandning av båda 😉).

Jag känner att jag har skällt rätt mycket på den här boken, men egentligen var den rätt bra! 3,5 av 5 stjärnor skulle jag nog säga, jag har avrundat det till 4 på Goodreads dock.

//Felicia

Uppdatering på allmänheten

I ungefär tre till fyra dagar efter att jag hade läst ut The Raven King (ja, jag pratar fortfarande om det) så hade jag ingen lust att börja på någonting nytt, jag ville bara läsa den serien om och om igen. Jag började till och med på en bok som jag sedan fick ta en paus med för jag var inte på humör för den. Så till slut bestämde jag mig för att börja med en ungdomsbok i genren ”High Fantasy”. Så just nu läser jag Snow Like Ashes av Sara RaaschJag kommer med all sannolikhet läsa ut den idag då jag bara har ca femtio sidor kvar. Då kommer jag att ha läst tretton böcker denna sommaren tror jag. En okej siffra. Jag hade väntat mig något mer, men i början av sommaren läste jag Illuminae som tog mig ett rätt långt tag att läsa  på grund av dess format. Det drar nog ner lite på siffran.

Under den tiden förra veckan när jag inte ville läsa någonting nytt försvann även min inspiration tillfälligt från både Instagram och bloggen och jag ber om ursäkt för det. Men i slutändan så skriver jag ju för min egen skull och jag blev besviken på mig själv när det tog så länge för mig att ”återhämta” mig efter The Raven Cycle, även fast jag vet att det är helt normalt. Det var länge sedan jag läste en serie som var så bra som den var.

Förra veckan tittade jag också igenom uppföljaren till A Very Potter Musical (AVPM) som är kallad A Very Potter Sequel (AVPS). Även denna musikalen var väldigt underhållande för en Harry Potter nörd som jag. Den hade även nu musik där mina personliga favoriter är: ”Harry Freakin’ Potter” och ”Days of Summer” (fast ”Guys Like Potter” var väldigt bra med). Nu har jag bara A Very Potter Senior Year (AVPSY) kvar att se. Enligt dem flesta är den inte lika bra som de två första, men jag menar kom igen, det är Harry Potter!

Nu ska jag njuta av min sista sommarlovsdag!

//Felicia

The Raven Cycle

För några dagar sedan blev jag färdig med Raven Cycle serien. Jag älskar den här serien. Det var nog det bästa jag har läst på hela året. Skrivandet är så unikt och underhållande för både tonåringar och vuxna. Jag vet att den här serien verkligen inte är för alla. Vissa hatar hur boken är skriven, vissa tycker att handlingen är för rörig och vissa tycker bara att boken går alldeles för långsamt. Jag ska inte förneka att handlingen KAN vara en smula rörig eller att böckerna går långsamt, men böckerna går långsamt för att man ska förstå handlingen bättre. Om man väl har förstått handlingens grundstenar i första boken så kan man förmodligen pussla ihop resten. Boken behöver gå långsamt, det lyfter upp handlingen och skapar ett fint samspel som gör att man förstår samtidigt som det inte blir tråkigt. Böckerna flyter ihop och man ser snart allihop som en stor historia där man inte kan säga var den ena slutar och den andre börjar. Det är vackert skrivet.

Jag har i flera dagar nu vart lite inkapabel till att börja på en ny bok när den här serien nu är slut. Jag har bara velat ha mer av de karaktärerna i den världen. Nu har jag äntligen hittat en bok som jag kanske kan bli indragen i och sluta sörja böckerna jag just läste ut. (Dramatiskt, jag vet.)

Det var lite svårt att släppa Maggie Stiefvaters stil från Raven Cycle. Hennes utförliga beskrivningar, milda humor och sarkasm, samt den något poetiska stilen tog visserligen ett tag att komma in i men blev sedan svår att släppa. Den här serien har genast hoppat upp till mina ”favoriter genom tiderna böcker”. Jag ser fram emot att läsa Maggie Stiefvaters ensamstående bok ”All The Crooked Saints”.

Första boken, The Raven Boys Andra boken, The Dream Thieves Tredje boken, Blue Lily, Lily Blue Fjärde boken, The Raven King

Första boken, The Raven Boys
Andra boken, The Dream Thieves
Tredje boken, Blue Lily, Lily Blue
Fjärde boken, The Raven King

Alla, bara. Läs. De. Här. Böckerna!

//Felicia

A Very Potter Musical

Jag vet att jag i princip är nio år sen men jag har just sett den inofficiella Harry Potter musikalen! (Den som många för övrigt anser vara mer officiell än Harry Potter and the Cursed Child) Jag älskade den här musikalen. Den har humor, musik (såklart), Harry Potter (också såklart) och framställer en del saker bättre än vad Harry Potter-filmerna gör.

Musikalen är skriven av Matt Lang, Nick Lang, och Brian Holden. Musiken är gjord av Darren Criss – som även spelar Harry Potter – och A.J Holmes. Mina favoritlåtar är nog den första låten, Goin’ Back to Hogwarts, The Dragon Song, och Voldemort is Goin’ Down.

Jag rekommenderar verkligen den här för alla Harry Potter nördar där ute. Den är kanske inte så professionell vid alla stunder men den är sannerligen värd att se!

a_very_potter_musical___by_ilcielocapovolto-d64x766.png

//Felicia

Recension av Diabolic

Det här är en recension av Diabolic skriven av S. J Kincaid. Jag läste egentligen Diabolic för ett år sedan men nu när jag läste uppföljaren (som jag inte tänker skriva namnet på för att det är lite av en spoiler) så gör jag istället recensionen på första boken.

Handling:

Boken handlar om Nemesis som är en Diabol. En diabol verkar, pratar och ser ut som en människa men de är annorlunda. De är mycket starkare och snabbare med bättre sinnen så som syn och hörsel, men framförallt så är de genmanipulerade till att bara bry sig om en person. Den personen skyddar de med sitt liv, de är kort sagt övernaturliga livvakter. Nemesis skyddar Sidonia, dottern till en högt uppsatt galaktisk senator. Det finns ingen Nemesis inte skulle döda för att skydda Sidonia.

När galaxens kejsare kräver att Sidonia ska infinna sig i det kungliga palatset som politisk gisslan finns det bara en sak Nemesis kan göra för att beskydda henne. Hon måste bli Sidonia. Nemesis reser till Krysantemumpalatset för att ta hennes plats men måste där kämpa hårt för att dölja sin sanna natur som en diabol. Bland den korrumperade Grandokratin som styr i galaxen är det fullt av intriger och konspirationer. När uppror riskerar att slita itu rymdimperiet inser Nemesis att hon kan vara mer än bara ett dödligt vapen. Det kan till och med vara hennes mänsklighet – någonting som ingen tror en diabol har – som räddar henne, Sidonia och hela imperiet.


 

Åsikter:

Jag älskar den här boken! Den är unik, välskriven och har så många oväntade vändningar. Karaktärerna är komplexa och intressanta. Ingenting är någonsin som det ser ut. Allt är bara…fantastiskt. Den här boken är inte perfekt, men jag älskar den. Jag skrattade och grät och blev ständigt överraskad medan jag läste den. Den är aldrig långsam utan någonting händer alltid.

Jag trodde först att den var en ensamstående bok, men det blir tydligen en serie där sista boken kommer ut nu i höst!

4,8 av 5.

diabolic

//Felicia

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2018 My Story

Tema av Anders NorenUpp ↑