My Story

En blogg av Felicia

Bokrecension: Gemina av Amie Kaufman och Jay Kristoff

Gemina är andra delen i the Illuminae files av Amie Kaufman och Jay Kristoff så jag börjar med att berätta om serien självt. The Illuminae files är en science fiction trilogi som består av böckerna Illuminae, Gemina och Obsidio. Den här trilogin är skriven i ett väldigt unikt format. Den består av intervjuer, dagbokssidor, mail och journaler m.m. vilket jag nämnde i mitt förra inlägg. Man pusslar ihop en historia från det här. De vill till och med framhäva att karaktärer i den här världen ska ha satt ihop massa dokument för att förklara en allvarlig händelse. De här dokumenten skickar de till inflytelserika personer, det ska alltså vara som att dokumenten finns i deras värld också.

Själva serien utspelar sig en sådär femhundra år in i framtiden. Första boken handlar om två personer, Kady och Ezra, vars hemplanet har blivit invaderad. Andra boken rör sig om två helt andra människor. Tredje boken sammanfattar de överlevande från de första två böckerna.

De här böckerna är väldigt annorlunda mot vanliga böcker, men har ändå allt som en vanlig bok skulle kunna tänkas ha. De har invecklade karaktärer, små och stora konflikter, konspirationer, oväntade vändningar, romantik, sorg! Även fast det ibland kan vara svårt att ta sig fram i dem så är de fantastiska! Så gå och läs den första boken och läs sedan resten av recensionen då det kan finnas spoilers för Illuminae.


Hanna är dotter till chefen för Heimdalls rymdbas. Hon är snobbig och bortskämd och inte alls nöjd med att leva mitt ute i ingenstans (bokstavligen).

Nik är en brottsling tillhörande en ökänd lagbrytar famlij. Han är kaxig och självsäker; inte rädd för att sprida osäkerhet och fruktan.

De två har tillsynes ingenting gemensamt, men när ett team med lönnmördare tar över rymdtationen tvingas dem att samarbeta för att hålla sig vid liv. Med hjälp av Niks kusin som visserligen är förlamad i benen men en fantastisk hackare, måste de tillsammans hitta ett sätt att rädda människorna på stationen från lönnmördarna, samtidigt som en människoätande alien har infiltrerat stationen, samtidigt som ett maskhål i närheten är tillfälligt ur balans. Vad kan gå fel liksom.

För att lägga på ännu mer press så är skeppet Hypatia på väg mot Heimdall och Hanna och Nik inser att en väldigt massa människor är påväg att dö av olika anledningar såvida de inte löser det här på något smart sätt.

Ingen press!

 

 


Jag älskar hur de här författarna väljer sina titlar! Det tog en evighet att förstå varför boken hette Gemina, men oj det finns en bra historia bakom det!

Jag älskar den här boken. Karaktärerna är fantastiska även fast Kady och Ezra förmodligen är något bättre (möjligtvis med undantag av Ella).

Med tanke på att jag malde på en del ovanför så finns det inte så mycket jag kan säga här. Jag gillar riktningen som boken gick i och ser fram emot att läsa sista boken också. Just nu låter jag den här sjunka in samtidigt som jag läser en fantasybok. Det har blivit mycket science fiction på sistone så jag ville verkligen läsa lite fantasy nu!

IMG_4118

//Felicia

Statusuppdatering

För tillfället läser jag en boken Gemina som är andra delen i The Illuminae Files. Det är en serie med böcker som är skrivna i ett unikt format. De är uppbyggda av intervjuer, mail, chattgrupper, anteckningar, dagbokssidor m.m. Allt det här bildar en komplex historia som man kan pussla ihop. Det är väldigt underhållande och utmanande att läsa, men det tar också tid. Böckerna är för det första på engelska och har en del avancerat dataspråk och moderna förkortningar. Det här är blandat med påhittade ord som ibland kan vara lätta att misstas för riktiga ord. Det kan även komma delar när man inte fattar vad som händer och då måste gå tillbaka i boken för att läsa ikapp sig så man förstår. Ibland kan det vara väldigt svårt att få ihop berättelsen och man känner sig bara allmänt förvirrad om vad som händer.

Den första boken tog två veckor för mig att läsa. Det är väldigt lång tid för mig. Nu har jag läst Gemina i ungefär en vecka. Det tar tid men jag har nu ca 250 sidor kvar i boken. Till följd av att ha läst den här boken har jag inte haft så mycket att skriva om, så jag tänkte att jag slänger in en uppdatering om vad som händer!


För övrigt så har jag beställt tre nya böcker från Adlibris (fantastisk sida för övrigt). Jag beställde Eden Conquered av Joelle Charbonneau, andra och sista boken i Dividing Eden duologin. Jag beställde även Three Dark Crowns av Kendare Blake, första boken i en trilogi som nyligen avslutades. Sist beställde jag Wicked Like a Wildfire (underbar titel), som just nu har en uppföljare.

Alla de här böckerna har jag suktat efter länge, och två av dem har jag inte kunnat hitta i affärer så jag beställde därför över nätet! De är fantasyböcker alla tre vilket passar bra eftersom jag har läst en del science fiction och paranormal fantasy det senaste. Jag har tänkt att hinna läsa en nutida bok efter Gemina. De här böckerna borde komma om en till två veckor så jag ska nog hinna läsa färdigt en del innan det!.


Det var min statusuppdatering för idag!

//Felicia

 

 

Bokrecension: Warcross av Marie Lu

Warcross handlar om en ung hackare och prisjägare som heter Emika Chen. Hon jagar människor som olagligt satsar pengar på det virtuella spelet Warcross.  För de flesta, världen över är Warcross mer än bara ett spel, det är en livsstil. När Emika desperat försöker få tag i pengar för att betala sin lägenhet tar hon en risk och hackar sig in i systemet för Warcross världsmästerskapen. Hon inser snabbt att hon begick ett misstag när hon istället glitchar in sig själv i händelsernas centrum och alla kan se henne i världsmästerskapen.

Emika är övertygad att hon kommer bli arresterad, tills hon blir kontaktad av spelets skapare. Hideo Tanaka, ett underbarn som skapade Warcross när han bara var tretton. Efter flera försök till sabotage på officiella Warcross världar misstänker han att någon kan tänkas försöka förstöra världsmästerskapen. Han behöver en spion och vill ha Emika för jobbet. Men när Emika börjar undersöka saken närmare hittar hon saker hon inte hade väntat sig. En hemsk konspiration, som möjligtvis skulle kunna krossa hela det stora Warcross-emperiet.


Warcross var…okej. Den var snabb, om man bortser från de första femtio sidorna som man bara kunde skippa  som ungdomsböcker brukar vara. Den var även full av intriger och mysterier. Mycket kärlek, rivalitet och dumhet. (För är det en ungdomsbok om karaktärerna inte är dumma i huvudet?) Men den var så förutsägbar! Man visste så enkelt vem skurken (Zero) var, och sedan satt jag resten av boken och himlade med ögonen när Emika desperat frågade sig vem det kunde vara.

Själva spelet var svårgreppat men ändå inte alls avancerat. Warcross var inte bara ett spel, utan också virtuella världar där man kunde flyga runt, ha kul, spara minnen, skaffa skumma husdjur, kort sagt en värld utan kemins, fysikens och biologins lagar. Spelet kom bara med som extra och det var en konstig version av capture the flag.

Boken var bra, men jag kände att jag hade läst den många gånger innan med ett annat namn och omslag. Jag har dessutom hört att den är en ripoff av Ready Player One, fast med mindre spel. Jag kommer nog läsa andra och sista boken som kommer ut nu i september.

Innan jag avslutar recensionen måste jag bara prisa boken för alla vackra Harry Potter referenser! Jag pep en del när jag såg den första referensen. Man måste uppskatta sådant!

 

Jag har för övrigt haft en vecka där jag har gått efter schema igen. Det har varit skönt men jag har varit supertrött. Jag har sovit dåligt, och ändå stannat långt efter skolan för att prata med mina vänner, vilket gjorde mig ännu tröttare. Jag uppdaterar när jag orkar och har någonting att skriva om!

//Felicia

Bokrecension: Snow Like Ashes av Sara Raasch

Snow Like Ashes utspelar sig i fantasy-världen Primoria. Primoria är uppdelat i åtta kungariken, fyra årstidsriken som har en årstid året runt, och fyra rytmriken där årstiderna varierar som vanligt. För sexton år sedan invaderade Våren, Vinterriket. De dödade Vinterns drottning, tog dess magi och förslavade dess folk. Bara ett fåtal lyckades fly.

Meira – föräldralös sedan Vårens invasion – är en av de få flyktingarna. Även om hon bara var en bebis när hennes hemland togs ifrån henne har hon kämpat med sina landsmän sedan dess för att ta tillbaka Vinterns magi och återerövra landet. Meira är en krigare, desperat att bevisa sin betydelse och hängivenhet mot sitt land, hon skulle göra i princip vad som helst för att få tillbaka landet och se den rättmätige kungen av vinter – som även är hennes bäste vän – på tronen. Så när en scout säger att han har lokaliserat ett gömställe där en del av Vinterns magi skulle kunna finnas, ger sig Meira ut på jakt efter den. Men efter ett misstag under uppdraget förändras Meiras värld och hon blir ofrivilligt indragen i ett nät av farlig politik och ond magi där inget är som det verkar.


 

Den här boken var bra, men inget speciellt. Den var underhållande med väldigt högt tempo som en ungdomsbok brukar ha. Tyvärr så tyckte jag dock att den var väldigt förutsägbar. Jag kunde se vad som skulle hända långt innan Meira fattade och det slutade med att jag satt och var lite irriterad på att allt var tydligt för mig, men Meira gick fortfarande runt med stora ögon och frågade sig själv vad hon hade blivit inkastad i. Jag har väl helt enkelt läst liknande böcker tidigare.

Magisystemet var intressant men verkade lite tafatt ibland och lämnade några frågor som jag inte fick svar på, men vem vet, det kanske kommer i uppföljaren! För ja, det är en serie, en trilogi.

Jag tyckte om att de utforskade många ställen, även om det ibland gick ruskigt fort från ett ställe till ett annat. Man fick en fin bild av hur Primoria såg ut, hur folket var i olika kungariken och vad de hade för åsikter och fördomar mot varandra. Det var utvecklat och jag gillade att läsa om det. Primorias historia var också kul att läsa om! Jag älskar att läsa om fantasy-världars ursprung och speciellt magins ursprung vilket man verkligen fick i den här boken.

Skrivandet var okej. Det var väldigt subtilt humoristiskt och med väldigt många ord-som-sitter-ihop-med-bindestreck-ord. Jag uppskattar båda två, men den senare användes väldigt mycket enligt min åsikt. Det är inget stort problem, det kanske bara definierade huvudpersonens språk. Annars så var skrivandet normalt. Inget unikt, men klassik ungdomsstil av vad jag läser så det är välbekant. Jag läste boken på engelska och genom hela boken var det nog två ord som jag inte förstod, så antingen har mina engelska kunskaper ökat när jag läser engelska böcker, eller så var det inga så ovanliga ord i boken (jag tror det var en blandning av båda 😉).

Jag känner att jag har skällt rätt mycket på den här boken, men egentligen var den rätt bra! 3,5 av 5 stjärnor skulle jag nog säga, jag har avrundat det till 4 på Goodreads dock.

//Felicia

Uppdatering på allmänheten

I ungefär tre till fyra dagar efter att jag hade läst ut The Raven King (ja, jag pratar fortfarande om det) så hade jag ingen lust att börja på någonting nytt, jag ville bara läsa den serien om och om igen. Jag började till och med på en bok som jag sedan fick ta en paus med för jag var inte på humör för den. Så till slut bestämde jag mig för att börja med en ungdomsbok i genren ”High Fantasy”. Så just nu läser jag Snow Like Ashes av Sara RaaschJag kommer med all sannolikhet läsa ut den idag då jag bara har ca femtio sidor kvar. Då kommer jag att ha läst tretton böcker denna sommaren tror jag. En okej siffra. Jag hade väntat mig något mer, men i början av sommaren läste jag Illuminae som tog mig ett rätt långt tag att läsa  på grund av dess format. Det drar nog ner lite på siffran.

Under den tiden förra veckan när jag inte ville läsa någonting nytt försvann även min inspiration tillfälligt från både Instagram och bloggen och jag ber om ursäkt för det. Men i slutändan så skriver jag ju för min egen skull och jag blev besviken på mig själv när det tog så länge för mig att ”återhämta” mig efter The Raven Cycle, även fast jag vet att det är helt normalt. Det var länge sedan jag läste en serie som var så bra som den var.

Förra veckan tittade jag också igenom uppföljaren till A Very Potter Musical (AVPM) som är kallad A Very Potter Sequel (AVPS). Även denna musikalen var väldigt underhållande för en Harry Potter nörd som jag. Den hade även nu musik där mina personliga favoriter är: ”Harry Freakin’ Potter” och ”Days of Summer” (fast ”Guys Like Potter” var väldigt bra med). Nu har jag bara A Very Potter Senior Year (AVPSY) kvar att se. Enligt dem flesta är den inte lika bra som de två första, men jag menar kom igen, det är Harry Potter!

Nu ska jag njuta av min sista sommarlovsdag!

//Felicia

« Äldre inlägg

© 2018 My Story

Tema av Anders NorenUpp ↑